Alla helgons dag
Jag borde vara hemma nu och förfesta med en skock trevliga människor. Jag borde ha min egensydda klänning och mina svarta linser på mig. Jag borde stå där med min martini och ha riktigt förbannat roligt. Sedan borde jag ge mig iväg med allihopa till halloweenfesten jag sett fram emot bra länge nu. Festen i sin tur borde vara på Världskultur museet och inte på Wishclub som det är nu.
Men här är jag nu på jobbet igen. Istället för allt det jag beskrev ovan får jag nöja mig med min påse godis, min bok och Syskonen Baudelaires olycksaliga liv som går på tv just nu. Trodde att det kunde bli en trevlig kväll trots allt när jag begav mig hemåt i morse. Det var riktigt mysväder då med vinden som fick affärsskyltar att gnisslande vagga fram och tillbaka och löven som virvlade omkring. Och det var tyst. Inga människor, inga bilar och ingen kollektivtrafik. Bara jag, några skator och vinden i den övergivna stan. Just då var allt perfekt.
Så kom jag till Kungsportsplatsen. Två joggare dök upp, en buss kom dundrande och årets julbelysning, som börjat sättas upp, kom inom synhåll. Magin var slaktad på nolltid. Tur att den sista sträckan hem genom Gamla Allén muntrade upp mig lite annars hade jag inte haft sådant hopp inför kvällen. Synd bara att det visade sig vara en besvikelse det med.
"Varför si och varför så?"
"Borde var dittan och datten!"
Vad jag önskar att jag sminkat upp mig som jag tänkt från början och satt i linserna.
Men här är jag nu på jobbet igen. Istället för allt det jag beskrev ovan får jag nöja mig med min påse godis, min bok och Syskonen Baudelaires olycksaliga liv som går på tv just nu. Trodde att det kunde bli en trevlig kväll trots allt när jag begav mig hemåt i morse. Det var riktigt mysväder då med vinden som fick affärsskyltar att gnisslande vagga fram och tillbaka och löven som virvlade omkring. Och det var tyst. Inga människor, inga bilar och ingen kollektivtrafik. Bara jag, några skator och vinden i den övergivna stan. Just då var allt perfekt.
Så kom jag till Kungsportsplatsen. Två joggare dök upp, en buss kom dundrande och årets julbelysning, som börjat sättas upp, kom inom synhåll. Magin var slaktad på nolltid. Tur att den sista sträckan hem genom Gamla Allén muntrade upp mig lite annars hade jag inte haft sådant hopp inför kvällen. Synd bara att det visade sig vara en besvikelse det med.
"Varför si och varför så?"
"Borde var dittan och datten!"
Vad jag önskar att jag sminkat upp mig som jag tänkt från början och satt i linserna.
Kommentarer
Trackback
